Alverna

 - insänt av Johan-Sebastian 070317 (http://sv.wikipedia.org/wiki/Alver)

Alver förekommer även rikligt i samtida fantasy. Detta är främst tack vare J. R. R. Tolkiens böcker, där alver (elves) har en framträdande roll.

Tolkiens alver är mer mänskliga än gudomliga, om än odödliga, rättrådiga, i regel vackra och utrustade med god fysik och fina sinnen. De kan närmast ses som en vision av hur människan hade varit om hon inte hade gjort sig skyldig till syndafallet. De talar ett antal mycket noggrant konstruerade språk, främst quenya och sindarin. Inspiration till språken fick Tolkien främst från finsk grammatik och keltisk (walesisk) vokabulär.

Fantasyalver efter Tolkien kännetecknas förutom rättrådighet och hög ålder ofta av långa och spetsiga öron. De uppvisar påfallande ofta de en keltisk influens, framför allt från de iriska väsena sídhe och tuatha dé danann.

I rollspel och dataspel är alverna ofta uppdelade ett antal raser såsom högalver, skogsalver och mörkeralver (eller drow).

I J. K. Rowlings böcker om Harry Potter förekommer husalfer som är påtagligt inspirerade av bröderna Grimms saga om Skomakaren och pysslingarna (eng. The Shoemaker and the Elves); och i serietidningen Elfquest av Wendy och Richard Pini är alverna inspirerade av de nordamerikanska indianernas kultur.

Alver finns också i Christopher Paolinis böcker om Eragon som är en drakryttare. I böckerna sägs att alverna lägger stor tonvikt på artighet och att de kan bli mycket gamla utan att förändras utseendemässigt.

I USA, Kanada och Storbritannien anses jultomten ha alver som medhjälpare, motsvarande svenska tomtenissar.